Praktisk batterilära för husbilslivet

Hur ska man sköta sitt batteri?

Ett batteri ska stå torrt och ha en vilospänning på 12,7-12,8 volt.

Om du upptäcker korrosion på batteripolernas plintar ska du åtgärda det snarast möjligt, annars kan strömflödet påverkas negativt. Korrosion kan uppstå om batteriet är skadat eller vid överladdning.

Du bör också undvika urladdningar. Vid en vanlig urladdning kan batteriet laddas upp, men dess livslängd förkortas. Vid en djupurladdning kan batteriet tagit sådan skada att det helt måste bytas ut.

Det bästa sättet att förlänga livslängden på sitt batteri är att regelbundet både belasta och ladda det. Helst genom daglig användning, bestående av både konsumtion och laddning genom landström/generator eller solcellspanel. Poängen är att i största möjliga mån undvika de riktigt häftiga svängningarna mellan helt fullt till helt tomt batteri. Om batteriet hela tiden har en hållbar konsumtion varvat med regelbunden laddning, kort beskrivet som den övre halvan av den skalan, mår det bäst och håller längst.

Batterier mår heller inte bra av att överladdas. Välj därför underhållsladdare med omsorg, så att laddaren automatiskt klarar att reglera laddningsprogram efter batteriets behov.

Vad är ett fritidsbatteri?

Ett fritidsbatteri tål en långsam urladdning under en längre tid. De är konstruerade för att kunna ge stabil ström under en längre period och för att klara att driva dina dagliga förbrukningsenheter. En batterityp som är direkt riktad mot användning i husbil, husvagn och båt. Fritidsbatterier är i viss mån mindre känsliga för urladdningar än startbatterier, men precis som för startbatterier tål de inte djupurladdningar.

Ett startbatteri, som du annars har till fordonsmotorer, är konstruerade för att ge kortvariga, men höga strömuttag även i svåra minusgrader. Ett måste när förbränningsmotorn ska startas, men alltså mindre lämplig för att driva bodelens elektriska utrustning.

Vilken typ av batteri?

AGM-batterier är mer stryktåliga än traditionella blybatterier eller litiumjonbatterier. AGM-batterier skiljer sig från övriga batterityper genom att batteriets svavelhaltiga syra är innesluten i en glasfibermatta. Det gör batteriet mer motståndskraftigt mot sprickbildningar, vilket minskar risken för läckage. AGM-batterier har också en högre cyklingsstabilitet och är bra lämpade för fordon som har ett högre energikrav. AGM-batterier tål långa lagringstider och står också emot kyla bra.

Ett bra val för husbilar, med andra ord.

Blysyrebatterier är den vanligaste formen av batteri. Fördelen är i regel att de håller ett lågt pris än övriga, men lågt pris innebär också en enklare batterityp.

Blybatterier är tunga och är egentligen inte särskilt energieffektiva. Visst gör de jobbet, men ju mer utrustning som batteriet ska driva, desto större – rent fysiskt – och tyngre lär blybatteriet bli.

Blybatterier är också väldigt känsliga för urladdningar och annan form av misskötsel. Det innebär att risken för en kortare livslängd är högre än för övriga batterityper.

Blybatterier är också känsliga mot kyla.

Litiumjonbatterier har flera goda fördelar: De är lättare än övriga batterityper och har en hög prestanda med en låg urladdningshastighet. Det innebär en hög prestanda som inte  förlorar lika mycket effekt mellan två laddtillfällen som övriga batterityper skulle ha gjort under motsvarande tid.

Däremot är litiumjonbatterier mer känsliga för överladdningar och djupurladdningar. Dess prestanda påverkas också av kyla, då batteritypen kan förlora i kapacitet.

Litiumjonbatterier är också dyrare att framställa än övriga batterityper, vilket ger en högre prislapp i konsumentled än övriga batterisorter.

Amperetimmar

Amperetimmar anger den strömstyrka som batteriet klarar att leverera under en bestämd tid. Som exempel: Ett fritidsbatteri på 100 Ah kan leverera 100 Ampere på en timma eller en ampere i 100 timmar. Batteriets amperetimmar ska alltid ställas i relation till din väntade elkonsumtion i husbilen.