Så skiljer sig husbilens värmekällor åt

Luftburen eller vattenburen värme

Vilket är bäst och hur bör du som husbilsägare resonera? Och vilken energikälla är bäst för dig som fricampar? Vi ställde frågorna till två personer som ägnar varje arbetsdag åt uppvärmning i husbilar: Aldes eftermarknadschef Per Karlsson samt företagets utvecklingschef Christian Delfin. Den allmänna bilden är att luftburen värme värmer upp ett utkylt fordon snabbare än ett vattenburet system. En uppfattning som Christian Delfin gärna vill slå hål på.
- Visst är upplevelsen att det går snabbare att värma upp en utkyld bodel med luftburen värme, men i realiteten använder du alltid ett visst antal kilowattimmar för att värma upp ett fordon. Det tar lika lång tid, oavsett om det är luftburet eller vattenburet för att helt värma upp ett fordon, vidhåller Christian.
Alde, och deras systerbolag Truma, är tveklöst marknadsledande i branschen. Företaget har därmed en regelbunden dialog med alla vanligt förekommande husbilstillverkare.
- Vi ger tips till tillverkarna om var komponenterna gör bäst verkan, men det är i slutändan upp till dem själva hur de monterar in värmesystemen, säger Per. Det kan vi inte påverka. Men vilka är då alternativen och hur skiljer de sig åt? Här har Christian och Per guidning, råd och tips när det gäller just uppvärmning i husbilen. 

Luftburet system 

Med ett luftburet system sköter fläkten cirkulationen av den varma luften. Både Per och Christian förespråkar att utsläppen helst bör vara placerade längs med väggarna.
- Ibland är det ofta så att luftutblåsen är riktade in mot mittgången och då finns förstås risken att det tar ett litet tag innan väggarna blir varma, säger Christian. Upplevelsen är dock att uppvärmningstiden känns kort. När bodelen är uppvärmd är värmen jämnt fördelad, men fram till den punkten kan uppvärmningen inledningsvis upplevas som ojämn. Luftmunstyckenas placering har här stor betydelse för hur jämn och effektiv uppvärmningen blir. Precis som för ett vattenburet system så har ett luftburet system en förbränningsfläkt. Men ett luftburet system har även en extra fläkt som ska skicka ut värmen till luftutsläppen.
- Beroende på var pannan är placerad så finns risken att du kan störas av det fläktljudet, säger Per Karlsson. 

Vattenburet system 

Ett vattenburet system fördelar värmen mer jämnt då konvektorerna sitter jämnt fördelade utmed väggarna. Värmen sprider sig också genom konvektion utan fläkt. 
 - Men även fordon med vattenburen värme har en förbränningsfläkt, säger Per. Då konvektorerna sitter längs med väggarna värms dessa upp först och värmen sprids inåt i fordonet tills allt är uppvärmt.
- Det är främst det som gör att fordonet känns mer jämnt uppvärmt och att väggarna blir varmare fortare, säger Christian Delfin. Men mängden energi som går åt för att värma upp fordonet är dock detsamma som för ett luftburet system. 

Kallraskällor 

De mest uppenbara kallraskällorna är fönster och dörrar. Christian tillägger:
- Även ventilationsintag och takluckor kan vara kallraskällor. Bilkupén brukar också generellt bli mer kylig än övriga bodelen. Detta motverkar du enklast genom att sätta en isoleringmatta över vindrutan.
- Sedan har du stolschassina, vars fästpunkter inte är isolerade, säger Per Karlsson. Där kan det också uppstå kallras. Förarutrymmet är husbilens enskilt största svagaste punkt när det gäller isolering, så att förbättra isolering eller uppvärmning där är förstås bra. Både Per och Christian är överens om att det, när det gäller uppvärmning, inte råder någon större skillnad mellan del eller helintegrerade fordon.
- Men det finns undantag, säger Per Karlsson. I själva sovutrymmet kan temperaturen vara kyligare eller varmare än i övriga bodelen. Lösningen är att med hjälp av givare eller shunt jobba med zonindelningar. 

Uppvärmning under färd 

Här stavas lösningen värmeväxlare. Fordonets bodel värms upp under tiden som fordonet är i drift. Det gör att bodelen är ordentligt uppvärmd redan när du kommer fram vid din övernattningsdestination.
- Värmeväxlaren fungerar åt två håll, tillägger Christian Delfin. Det gör att du, när du står på ställplatsen eller campingen också kan använda växlaren till att värma upp motorn, inför avfärd. 

Fricamping 

Vid fricamping har du egentligen bara två val: Diesel eller gasoluppvärmning. Fördelen med diesel är att du redan har bränsletanken fylld.
- Dieselns miljömässiga påverkan är en annan fråga, men jag skulle nog säga att många kombinerar sitt system med en dieselvärmare, säger Christian. Samtidigt är det ju så att husbilens kylskåp och spis sannolikt redan drivs av gasol.
- Gasoldrift är helt klart det mest miljö- vänliga alternativet av de två energikällorna, säger Per.
Gasoldrift under vinterhalvåret ger dock upphov till att vara extra vaksam för den som eventuellt har en väggskorsten. När du förbränner gas bildas det vatten som i sin tur blir ånga som kondenseras när det når luft. Risken under vintercamping är att fukten som bildas rinner längs fordonets utsida och fryser till is. 

- Det gäller att få bort fukten från fordonet, säger Christian Delfin. Använd en kondensavledare så är du på den säkra sidan. Om du väljer prioritet med el, trots att du har gasoldrift, så kommer gasolen bara gå in när elen inte räcker till och problemet blir mindre. Rakt omvänt om prioriteten är satt mot gasol, så bildas det kondensvatten. 

Eldrift 

Uppställd på ställplats eller camping är nätanslutning förstås det mest optimala. Men även här finns saker att tänka på.
- En sak är att när temperaturen sjunker behöver man kanske ändå stötta upp med gasol, säger Per. Men detta skiljer sig förstås från ett fordon till nästa. Tänk på att 3 kW kräver en 16 Amperes säkring, och det är få campingar som stödjer det. Frågan du bör ställa dig är: Hur hög effekt klarar säkringen i elskåpet?

 Tidigare publicerad i: min Husbil i Sverige, nr 7 2019