Värmlandsgården

Att värmlandsgården ligger utanför staden märks tydligt när husbilen rullar på vägar med skog och ett och annat kalhygge på vardera sida. Men faktum är att det, trots sitt läge, inte är mer än cirka 20 minuter i bil till Hagfors. Efter en stunds körande på grusväg är den plötsligt där – campingen, stugbyn och kanotcentret. Kanske är det kanoterna som är det första man lägger märke till. Det är det genomgående temat överallt. En kanot har förvandlats till en kryddträdgård, en annan har blivit en sandlåda för de mindre och ytterligare en kanot finns inne i huvudstugan och fungerar som en bokhylla. Lugnet infinner sig omedelbart och plötsligt finns en längtan av att bege sig ut och paddla för att upptäcka Upplunden, Deglunden eller ytterligare några av de närliggande sjöarna.

Njut av tystnaden

När husbilsdörren öppnas fylls näsan med doften av hallon. De är mogna nu och det går inte att gå bort till receptionen utan att peta i sig några av de söta bären. Sedan fem år tillbaka äger Lienke Nanninga. Värmlandsgården tillsammans med sin man. Det finns plats för ungefär 15 husbilar och oavsett var man hamnar möts man av en vacker utsikt över sjön. Mycket har hänt under de senaste åren och upprustningen syns på lång väg. Nytt för i år (2020, red. anm)  är övernattning på en campingflotte. Jo, det är verkligen precis så unikt som det låter. Man paddlar helt sonika ut med en kanot till en friliggande flotte och sedan spenderar man ett dygn där och njuter av tystnaden och vattnets skvalpande mot den förankrade kanoten. Men för den som har kommit hit med sitt eget hem kan samma tystnad och fridfullhet upplevas direkt från campingen.

Åk inte härifrån utan en kanottur

Ett besök vid Värmlandsgården är inte komplett utan en kanottur. Oavsett om man väljer att ge sig ut en timme eller hyra kanot under flera dagar så ger det något utöver det extra. Det finns gott om kartor och information som underlättar turen men för den som känner sig något osäker kan det räcka att hålla sig i närområdet och glida fram utan ett specifikt mål. Det är just när man är ute på vattnet som man kan finna det där ovanliga. Så otroligt närvarande och speciellt att allting stannar upp. Tystnaden. Någonting nästintill overkligt. Nej, det är inte bara tystnaden för att man inte hör trafik eller andra människor. Det är fullkomligt tyst. Lövens dans i vinden hörs inte även om det går att se att de rör på sig i träden en längre bit bort. Inga fåglar som kvittrar och inget prassel vid vattenbrynet. När paddlarna lagts åt sidan för en stund hörs inte ens vattnets kluckande mot kanoten längre. Det är en otrolig känsla som närmast inte går att beskriva utan som måste upplevas. Efter en tid i stillhet får årorna låta vattnet göra ljud och kanotturen fortsätter. På vägen tillbaka blir det också ett stopp på den obebodda Getön. Hallonen har bytts ut till vilda blåbär. De finns överallt och är som tur mogna. Det är den typen av blåbär som färgar både munnen och tänderna och som för tankarna tillbaka till barndomen. I campingens café finns också bakverk att köpa och för närvarande dominerar blåbärsmuffins. Hela campingen är helt enkelt familjär. Det är vackert och det är som den där berömda kycklingsoppan för själen som man brukar säga. I området finns också fina stråk för den som vill vandra eller cykla. Men om sanningen ska fram så är det tystnaden över sjöns vikar som lockar mest – i alla fall under första besöket på Värmlandsgården.