Älmhult - världens hem

Vårt besök handlar nu varken om rondellkonst på världens alla språk, eller omdömen om själva konstprojektet. Utan vi reser till Älmhult vid vackra sjön Möckeln, som omgärdas av många sköna strövområden och naturreservat, för att stifta närmare bekantskap med två personer vars betydelse egentligen saknar allt motstycke – i hembygden Älmhult, Småland, Sverige, Världen.

Det handlar förstås om möbelkungen Ingvar Kamprad och blomsterkungen Carl von Linne. Två världsmedborgare som lämnat många tydliga spår efter sig. När vi synar dem lite närmare i sömmarna visar det sig att de har mycket gemensamt.

Många likheter

På torget i Älmhult står Carl von Linné staty. Med ryggen mot kommunhuset ser han drömmande på sina blommor. Några stenkast längre bort stod 1958 en annan betydelsefull man vid sina stora drömmars mål, vars grundare döpte alla sina möbler och lät dem föröka sig över hela världen. I deras gemensamma bygd och landskap, växte både linneor, idéer och företag. Den ena kom från ett högborgerligt hem, den andre från ett fattigt prästhem. Nyfikna, vetgiriga och med lärjungar till hjälp gav de sig ut i världen. De blev framgångsrika entreprenörer och affärsmän, rika och berömda, redan under sin levnad. Den ena satte namn på blommor och växter enligt ett snillrikt system. Den andre möblerade våra hem runt om i världen och satte namn på möbler och inredning. Deras envishet och övertygelse, men också slarviga klädsel och dryckesvanor, är andra gemensamma nämnare.

I Ikea:s gamla kataloger och på museet, finner man att Ingvar Kamprad inspirerats en hel del av Carl von Linnés möblemang och blommiga hem- och inredning under 1700-talet.

Bokhyllan Billy

Precis som Carl von Linné skulle Ingvar Kamprad namnge hela sitt breda produktsortiment, allt från möbler till husgeråd.

– Namnen var enklare för mig att komma ihåg men även för kunderna, förklarade han 2017 i samband med att han tilldelades föreningen Nordens språkpris.

De olika enheterna i Ikea-sortimentet får sina namn enligt vissa principer: soffor döps till svenska eller nordiska ortnamn, sängkläder efter blommor, växter och tyger efter flicknamn, även om många undantag finns.

Ikea föds

Ingvar Kamprad föddes 1926 i Pjätteryds församling nära Älmhult. Tillsammans med sina föräldrar Feodor och Berta Kamprad flyttar familjen till en stor gård i den lilla byn Elmtaryd i Agunnaryds socken (några mil norr om Älmhult) och det är också där som Ikea blir till. Initialerna i IKEA är samma som postadressen och står för Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd. Namnet inregistreras som firma av den omyndige Ingvar Kamprad 1943, då han var 17 år gammal.

Om detta och mycket mer får vi veta på det utmärkta och mycket sevärda Ikea-museet som huserar i företagets gamla möbelvaruhus (som öppnade 1958) i centrala Älmhult. Efter renovering och ombyggnad invigdes museet

2016 och Ingvar Kamprad fick själv uppleva dess tillkomst, innan han avled 2018, 91 år gammal.

Kina och Ryssland

Basutställningen om Ikea är ett historiskt nutidstidsdokument som helt saknar motstycke i modern tid. Det handlar om grundaren Ingvar Kamprad, om företagets tillkomst och globala utveckling. Utställningen berättar om efterkrigstiden, dåvarande statsminister Per Albin Hanssons folkhemsbyggande och hur Ingvar Kamprad möblerade det.

I år finns även en utställning med presentation av unga kreativa designers och formgivare. Dessutom visas utställningen Ikea-katalogen under 70 år, en gratiskatalog som varje år trycks i över 100 miljoner exemplar på 34 olika språk, en upplaga även Bibeln och Koranen har svårt att matcha.

Vi får också veta att Kina, Ryssland och USA idag är de största marknaderna för det alltmera globala Ikea. Tillsammans med Tyskland och övriga Europa, Sverige och de nordiska länderna landade försäljningen på drygt 440 miljarder kronor under räkenskapsåret 2018/2019.

Kamprad blir staty

Under 2021 kommer en staty upprättas till minne av Älmhultsonen. Statyn är formgiven av blott nioåriga Ida Preutz som vann en teckningstävling om själva utformandet. Det vinnande förslaget föreställer Ingvar Kamprad sittande i en soffa (Klippan, eller?) med utsträckta armar, som för att ge besökarna en kram.

Det är ännu inte bestämt var statyn ska stå. Käckt vore förstås om den placeras nära Carl von Linné, på torget i centrala Älmhult. De båda bygdesönerna har ju, trots allt mycket gemensamt!

Carl von Linné

Efter museet och det ”obligatoriska restaurangbesöket” med paradrätten köttbullar med lingonsylt, tar vi oss till Carl von Linnés födelsehem i Råshult (knappt någon mil norr om Älmhult).

Råshult är ett vackert kulturreservat, vars avsikt är att bevara och levandegöra det tidiga 1700-talets landskap på Carl von Linnés födelseplats.

Kulturreservatet är 42 hektar stort med gårdsmiljö, odlingar och utmarker som gränsar mot Såganässjön.

Med broschyren ”Kulturstigarna i Råshult”, får man mer information om vad man ser under sin vandring i reservatet.

Under sommartid finns ett trädgårdscafé och butik och det arrangeras även minnesvärda dramatiserade guidade Linnévisningar.

Ståndare och pistill

Av själva backstugan där ”blomsterkungen” föddes finns endast resterna kvar. Däremot har man upprättat en kopia av stugan som föreställer barndomshemmet.

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) var en världskändis redan under sin levnad. Än idag nämns i vetenskapskretsar att ”Gud skapade, Linné ordnade”.

Linné är främst ihågkommen för att ha delat in naturens organismer (allt levande) i olika arter och gett dem namn. Detta gjorde han genom att skapa enkla men tillförlitliga scheman (system) som användes för att gruppera och sammanställa likartade växter. Linné klargjorde också växternas kön och grundade ett sexualsystem (ståndare och pistill) för växtriket.

Utöver hans många gärningar kan Carl von Linné (som hette Carl Nilsson Linnaeus) före adlandet 1757, nämnas att han utöver alla vetenskapliga skrifter och dokument också var verksam som läkare och professor i medicin och botanik. 1739 grundade han Kungliga Vetenskapsakademin.

Kulturhistorisk led

Carl von Linnés Råshult är en del av Linnéleden och kan besökas året om. Linnéleden är namnet på den gamla vägen genom Stenbrohult, mellan Älmhult och Eneryda. Fram till 1986 var det Riksväg 23. Numera är leden brun-vitskyltad och kallas väg G 600.

Leden är omkring 20 kilometer lång och har gamla anor, inte minst var den en viktig farled för trupper vid tiden för gränsstriderna. För handelsmän och folk i bygden har den varit livsnerven i århundraden. 

Vägen slingrar sig genom ett vackert natur- och kulturlandskap fyllt av upplevelser för den som tar sig tid. I söder startar leden från Kulturhuset Blohmé i centrala Älmhult. I norr startar leden strax söder om infarten till Eneryda.

Råshult, Linnéleden och Ikeamuseet är sammantaget mycket lättillgängliga och intressanta besöks- och utflyktsmål.